I studien har jag med hjälp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lärandeprocessen i årskurs två i ett tema-arbete för hållbar utveckling. Jag har använt aktionsforskning som metod och syftet har varit att både dokumentera och förbättra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen där jag själv och en kollega är lärare.Resultatet av studien visar att eleverna blev bättre på att framföra sina åsikter och lyssna på varandra. Eleverna har fått övning i, och kan använda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gång har elevernas texter utvecklats och de har lärt sig att använda inhämtade kunskaper för att förbättra sina texter.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen..

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö.En intervjustudie om barns lärande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö.

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö.En intervjustudie om barns lärande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien är att visa att personer med medfödd dövblindhet är beroende av  omgivningens kunskap om medfödd dövblindhet och vilja till kommunikation för att de ska få möjlighet att själva utveckla sin egen personlig utveckling. Efter sju kvalitativa intervjuer visar resultaten på att det beror på vilka kompetenser personerna runt om personen med medfödd dövblindhet har, som kan vara avgörande för en kunskaps- och kommunikationsutvecklingen..

Min förhoppning med den här studien är att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av användningen av lärplattan i sin undervisning. Studiens syfte är att utifrån pedagogers erfarenheter beskriva lärplattans funktion i en verksamhet i träningsskolan. Jag undrar hur lärplattan används i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lärplattan har för lärande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lärplattan kan, utifrån pedagogernas erfarenheter, förstås som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund använder jag ett sociokulturellt synsätt på lärande. I studien använde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

ABSTRACTDet talas om livslångt lärande och att kunna läsa och skriva som ett verktyg för att möta det samhälle vi ska leva och verka i. Frågan kan ställas om vad det livslånga lärandet innebär och vad som krävs av skola och samhälle. Både internationella och nationella undersökningar visar att läs- och skrivkunskaper hos elever som går i svensk skola är i en nedåtgående spiral och minskar. Det finns all anledning att fundera på varför det är så och vad som måste göras för att vända spiralen uppåt så att det ökar igen.Genom den här kvalitativa undersökningen har målet varit att belysa entreprenörskap och företagsamt lärande i relation till ämnet svenska. Kan det vara ett verktyg som underlättar och som är en framkomlig väg till läs och skrivinlärning? Studien tar dels ett elevperspektiv och hur de ser på pedagogen, arbetssättet, miljön, material och kamraterna.

I takt med att Kina spelar en allt viktigare roll i världsekonomi och politik, vill fler och fler människor i hela världen lära sig kinesiska. Det kinesiska språket har ett totalt annorlunda skriftsystem än västerländska språk, vilket kan göra det mycket svårt för västerlänningar. Hur kan inlärningen av kinesiska bli mer effektiv? Denna uppsats försöker utvärdera hur ett bloggpal projekt fungerar i inlärningen av kinesiska för svenska elever. Målet är att åstadkomma ny kunskap i forskningen om inlärningen av kinesiska som främmande språk..

Sammandrag Syftet med detta examensarbete var att ta undersöka hur lärare resonerar kring högläsning i klassrummet samt hur de grundar sina val till den. Utifrån syftet har jag använt mig av två frågeställningar som har legat till grund för den kvalitativa intervjun som jag har genomfört med sex lärare. Lärarna arbetade i förskoleklassen ? år 5. Jag har därefter transkriberat intervjuerna som spelades in på band.

LUS är en förkortning för läsutvecklingsschema, vilket är ett koncept som skolor i hela eller delar av kommuner använder sig av, för att få en överblick på elevernas läsförmåga.Syftet med denna C-uppsats är att analysera huruvida LUS är ett relevant och användbart instrument i dagens högstadieskola, vad gäller arbetet med elevers läsutveckling.Min undersökning innehåller dels en teoretisk del som bygger på LUS egen forskning, dels en praktisk del som grundar sig på tre kvalitativa lärarintervjuer. Resultatet av min undersökning visar att LUS bygger på sociokulturella tankegångar, där ? trots en kompetensteoretisk uppbyggnad ? den individuella läsupplevelsen står i fokus och den optimala läsningen anses vara den som ligger inom läsarens närmaste utvecklingszon. LUS relevans på högstadiet är dock mest befogat som en tydliggörande mall av läskompetenser, för uppsättande av delmål i åtgärdsprogram för de elever som inte når upp till kursplanens mål. För de elever som åldersmässigt följer den utveckling läsutvecklingsschemat målar upp, känns LUS överflödigt på högstadiet..

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva..

I denna studie undersöks hur några före detta IVIK?elever har lyckats med sina gymnasiestudier på ett treårigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, två flickor som läser sitt andra år och två pojkar som läser sitt tredje och sista år. Viktigt att påpeka är att de elever som intervjuats i denna studie är mycket ambitiösa och målmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier är omöjligt att dra några generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats väl med sina valda programstudier.

Examensarbetet har till stora delar genomförts av två studenter men avslutats av en. Examensarbetet är en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus på lärarens yttranden. För att undersöka detta använder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv på inlärning. Vi har observerat tre lärare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade på att kartlägga lärarnas yttranden.

Syfte Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur elever i en särskolekontext kan stödjas i sin skrivutveckling genom ett förändrat arbetssätt. Kan ett förändrat arbetssätt i form av en modellerande undervisning i en socio-kulturell kontext, och med bildstöd och skrivmallar, stödja elevers förutsättningar att formulera och överföra sina tankar till skrift?TeoriDen teoretiska utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet på lärande där lärande sker i en social kontext och i samspel med andra människor där elevens proximala utvecklingszon utmanas.MetodStudien ingår inom det specialpedagogiska verksamhetsområdet och har en samhällsvetenskaplig relevans. Ansatsen är övervägande kvantitativ då den avser att mäta effekten av en intervention men det finns kvalitativa inslag då effektens storlek mäts genom en jämförande för- och eftertest i form av en lärarskattning av elevers texter. SlutsatserEffekten av interventionen visar på ett positivt resultat.